Jag är så oerhört tacksam för det jag har i livet, i bland fokuserar jag för mycket på det jag inte har. Jag måste lära mig att ta hand om det jag har i stället.
En dag är även dom eller jag borta.
När man väl förlorar någon så tänker man om, så här ska jag göra nu, nu ska jag hälsa på så mycket som möjligt och ta hand om de jag älskar. Tiden går och för varje dag så normaliseras livet igen och du glömmer tänket du hade den dagen.
Denise la in en bild på Annicas minnessida, de känns så rätt att hon ska sitta där, att allt ska vara som vanligt.
Att man ska kunna höra hennes speciella skratt och att man ska bli irriterad när hon tjötar så förbannat, att jag ska kunna säga är din näsa fuktig nu igen?`varför då? Jaa du la den i blöt nu igen, hon garvar o säger: du är en mky sjuk kvinna Lisa.
Jag saknar verkligen dessa stunder.
Tack o lov att man har minnen och föralltid henne i hjärtat, dessutom känna hennes närhet när man känner sig väldigt ensam.

Appropå ensam så bara jag längtar efter min älskling nu, jag vill bara trolla fram tiden till maj då jag stiger ur planet. finns ingen som gör mig så lycklig <3
Nu är de redan första februari och om 19 dagar så har vi varit förlovade i ett år redan.
Om man skulle vinna på lotto kanske så man kunde åka ner och tillbringa tid med honom och familjen.

 

<3 <3 <3 Finast i världen!

Nu är de time för att göra i ordning sig, ska åka upp till Anna med tiina o nero o hälsa på i deras nya lya.
Ha en bra dag! puss o kram