var rädd om de du har

I går va jag o Kenan hemma hos hans syster. Hans systers mans bror gick bort i cancer för 5 dagar sen. riktigt hemskt, bara 35 år gammal. Kvar finns fru o 2 barn. Man kommer dit o man vill så gärna beklaga sorgen o prata men de går ju inte riktigt. hela Alis familj va där, hans mamma pappa syster bror fastrar mostrar kusiner grannar... Alltså mitt hjärta går i 10000 bitar när jag ser dom, kände igen de så väl sen annica dog. Dom ser helt slitna ut efter flera nätter utan sömn. Mamman sitter o skriker ut sin smärta: MIIIIN SOOOOON, JAG VILL HA MIN SON, JAG VILL KYSSAAA DIG MIN SJÄÄL..... o där sitter man i ett soffhörn o bara iaktar o kan ju inte säga något, men i o försig vad ska man säga, spelar ju ingen roll, finns inget man kan säga för att bota smärtan. Alla går runt som robotar, gråter, torkar o så kommer de igen.... den där ofattbara känslan att något är borta men man kan inte ta in det. Men va skönt för honom att äntligen få somna in, han hade cancer i halsen o kunde i slutet inte prata o inte utföra toalettbesök själv, kunde inte se på ena ögat.... vilken frid att få somna in. De e nog värst för alla som e kvar. Efter 4 timmars soffsittning åkte vi hem, vi tårar brände bakom ögonen.. jag har aldrig träffat denna brodern då han legat på sjukhuset men att se alla så förstörda speciellt mamman.... usch o fy... vi ska alla dö en dag, de är väl en av de få saker vi alla har gemensamt. här säger dom att bara gud vet när de blir, det är gud som ger livet o gud som tar livet... själv tackar jag väl mer mamma o pappa för mitt liv o hoppas dom hade en fin stund när jag kom till haha... men men...
I dag är de en speciell dag här, har inte förstått riktigt vad för ngt men mamma har fastat på morgonen nu i 2 dagar. Kenan ville att jag skulle göra en muslimsk dusch i morses, man skulle säga nån fras o göra deras procedur i duschen, då låter inte gud mig bli sjuk nästa år .... jag gjorde de o nu får vi väl se hur frisk jag e nästa år hahaha =) Finns mkt fint i den muslimska tron o vissa saker som jag inte alls tror på, men jag samlar på mig allt gott från allas religoner o finner något bra mellanting där som passar mig.
tycker inte någon releigion bara har bra saker elle bara dåliga saker. sen va vi även o betalde in min ränking i dag för första sjukhuset, elle ja akuten som vi va på där dom skickade oss vidare : 300 lira.. drygt 1500 kr... helt sjukt jag va så förbannad så jag fick gå ut o vänta. Sen åkte vi till sjukhuset som la in mig... där blev de 2420 kr... fint hotell vi kunde tagit in på för alla dessa pengar. tack o lov jag har världens bästa svärmor o svärfar som betalar
<3 o så har jag mamma o pappa hemma som e guldvärda... jag har så mkt fina människor omkring mig o de värdesätter jag mer än något annat. jag kan ju va gla att jag inte hade hepatit i alla fall =) lite sten i kistan har ingen dött av, o de ska vi ta bort när jag kommer hem hoppas jag.
Jaaa va händer hgär annars, kenis e o tränar... jo men just de nu höll jag ju på o glömma att berätta att mammsen bad MIG göra mat i dag.. ungsbakade grönsaker kyckling o vitlökssås för hon tyckte de va så himla gott! oooo yes FINALLY har jag gjort något som jag lyckats me haha =) Kenan fyller år om 4 dagar så då får jag väl försöka mig på att baka ngt =)
Pusss o kram på er

Kommentarer
Postat av: Gunilla (Nilla)

Kramar om dig Lisa! Förstår så väl att det var jobbigt att sitta i soffan och att du tänkte på den sorg ni alla fick när Annica så tragiskt dog. Det dödsfallet kom helt utan förvarning, men den här unge killen, hade ju ändock varit sjuk. Men fruktansvärt ändå för de som finns kvar och jobbigt för hustrun och barnen.

Ha det bra!

Kram Nilla

2011-12-05 @ 19:21:16
Postat av: Vavva

Ush vad jobbigt för er alla:( tur att du finns där som stöd lisa för dom du e så klok

2012-01-01 @ 13:54:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0