Känns ju hel skummt
Hur jävla sjukt är det inte & sitta o läsa sin egna systers dödsannons?
Jag tycker att de blir jobbigare o jobbigare för varje dag att hon är borta.
Man skrattar o man fortsätter leva, men inom sig sitter det en klump som inte vill lossna.
Så fort jag berättar om dagen då det hände knyter de sig i magen på mig... Jag orkar inte tänka på de, När jag tänker på de kommer lätt alla känslorna tillbaka, den förtvivlan som man kännde!
Ångesten bubblar i mig, ska jag börja jobba nästa vecka o hur faaan ska det gå till??
Jag måste byta vct o hitta någon läkare som tar mig på allvar o förstår hur jävla dåligt jag mår.
Det är väl bara o erkänna: Hej jag heter Lisa o jag har blivit deprimerad...
Något som jag aldrig trodde jag skulle bli, något som man skämms över att säga.
Det är för mkt som händer i livet nu, jag vill bara hänga mig i livets bromshandtag o skrika: STOPPPP STANNA !!!!
Låt mig hinna få känna en sak i taget!!!
Det är måndag, ny vecka o nya tag, men frågan är : Hur ska man orka!
gumman du är otroligt stark & det är helt normalt att du inte orkar jobba nu med allt som hänt,vilket idiot läkare som inte førstår det..fortätter han så ringer du mig så skall han få känna på negerpaddans franska temperament ;) älskar dig min fina <3<3<3
Hej Lisa tänker på er hälsa mamma o allihop kom gärna ner o hälsa på du kan ta med dig Kari man behöver prata mycket. O be att få en annan läkare man ska få hjälp i en sån här stund tänker så mycket på er allihop kram <3
Hej Annica, tack så mkt! Kram
Lisa, sök en annan läkare som kan förstå hur din /eran situation är nu...självklart ska du vara hemma från jobbet tills du känner dig stark nog att möta vardagen igen.
Ingenting är fel eller konstigt som man känner när ngt sånt här händer. Massor med kramar från Härnösand
Hej Lisa!
Vad himla fint du skriver om Annica! Jag förstår så väl att det gör himla ont i dig. Du gör så rätt som skriver och skriver för det hjälper dig massor i sorgearbetet. Men be om en ny läkare, för jag är säker på att du behöver vara hemma längre.
Annica är dock med er alla där uppe i Sommarlandet (som jag tycker låter så fint).
Just nu så funderar du säkert på vem jag är, men vi har skrivit till varandra på blip och din mamma och jag är jätte goa vänner.
Skickar nu mina styrkekramar till dig och familjen!
Gunilla (Nilla)
Haha jag förstod allt att de va du nilla ;)
Kram
jag vet är helt sjukt att behöva läsa har själv läst min storebrors dödsanonns tänker på er kram