Vad ska man ha på sin systers begravning?
Visst man ska komma som man är, sån va ju Annica.. enkel o kom som hon va.
Men ändå, vad ska jag ha på mig?


3 veckor har gått i dag... 3 veckor ....
Någon skrev i går en kommentar i min blogg, vet inte vem det var för de va ingen som skrivit namn. Men dock så himla fint skrivet :
Det är så fult att vara sårbar.Så fult att inte må bra. Man ska visa ett gott sken utåt och säga att allt är bra, även om det inte är det.Det kommer aldrig mer bli helt bra. 3 veckor av saknad är en väldigt kort tid faktiskt. Hur skall man orka ta sej igenom dagarna? Det går bra ibland, men mest jättedåligt. Det är bara så tomt! Hur går man vidare, kommer man vidare? Hur forstätter man.. Vill bara säga att du inte är ensam. Att det inte är någon skam, bara en så enorm smärta! Ångest! klumpen i halsen, smärtan i magen, tårar som rinner, känslan av att kvävas. Vad är meningen? Det finns ingen mening! Det jag vill säga är att jag vet vad du går igenom, fast ändå inte riktigt på samma sätt. Men vilken smärta! Det är så tomt, så tomt och saknaden är enorm!

O de stämmer så jävla bra, nu när folk frågar : hur e de?
Ja joo.. ( i hjärnan flyger 1000 tankar, vad ska jag svara? )
Alltså 3 veckor e inte lång tid men tillräckligt lång tid för att man inte vet vad man ska svara. Ska man ljuga o säga, jo då de e allt bra. elle ska man gå som en gnällpick: NEJ DET ÄR SKIT, MIN SYSTER HAR DÖTT VA FAN TROR DU?????
Man blir torr i munnen o får fram, jo det är väl upp o ner. Det är väl mest sanning oxå. För i bland känns de bra, så bra så att man skämms över att man inte ligger o storgråter hela tiden!
Annica kommer ju inte komma hem igen... det är verkligen en bearbetning o skriva här varje dag att Annica aldrig kommer gem igen. Man har inte fått in det... det är helt omöjligt att fatta... hon e ju så jävla levande så fort jag kollar på filmklipen o alla kort. Man sitter här i kväll igen o känner hur det rinner över kinden o man får saltsmaken i munnen igen....
Läst lite bakåt i tiden, o då blandas tårarna med skratt, som t.ex när jag hitta detta : 

Annica kom bort o vi åkte upp o skulle handla lite, de tog ju en evighet men nu har jag handlat hem i alla fall! När vi sitter i bilen så skulle jag höja stereon : Neeej Lisa jag är ju allergisk mot hög musik, kan bara lyssna på de i bland. Sen börjar hon skratta när hon själv kommer på att hon låter som en gammal 86 åring!Jag e verkligen tacksam att jag fick komma i väg o handla innan alla pengarna e slut. Jag e ju inte den bästa på att hålla i pengar så att säga..

Hahaha det är min älskade syster de <3

Hahaha fråga mig inte vad ho sysslar med.. i april lät undertexten :
Annica o Kari fick långa min hoj..
Yo yo yoooo Annica du åker motorcykel, passar sig inte o rappa då!

Hon ringde upp mig då hon läst bloggen o asgarvade ... Lisa du e en mycket skadad kvinna. de sa hon ofta (kan inte förstå de =) )


Avslutar med denna bilden som Annica verkligen ÄLSKADE!
hon sa jämt : guuud va de kortet e fint ... då tyckte jag ho va tjötig haha jaaa jaa jag vet du gillar de kortet.. nu skulle jag göra vad dom helst för att få höra hennes tjöt!

Älskar dig muppen <3