<3<3<3

Nu ska jag snart pallra mig i väg till läkaren här snart, fårvi se vad som blir bestämt.
Jag känner en fruktansvärd ångest inför att inte bli fortsatt sjukskriven, det kommer aldrig gå att jobba nu.
Jag älskar mitt arbete o mina boenden men har jag inget av mig själv att ge så känner jag att jag inte har något där att göra.
Jag vill kunna ge trygghet o värme inte vara kall och osäker på mitt egna beteende.
Får helt enkelt se här om en halvtimma vad som blir sagt... i bland är livet så jävla svårt och man undrar va fan är detta för något?
Är de meningen att man ska känna så här?
Men hade livet aldrig varit svårt och jävligt så hade man heller aldrig uppskattat de stunder som man lever i lycka.

So long ....