Jag e inne i sån känslig period just nu.
Gråter så fort jag är ensam elle har det där jäkla obehaget i magen....
Jag skulle göra vad som helst för att få krama dig igen gumman, vill höra din röst.
Så fort jag kommer på fötter med min ekonomi ska jag gå på en sittning o hoppas på att få kontakt med dig. Det gör så jävla ont att förlora den man älskar. Jag älskade inte bara dig, du va så mycker mer för mig.
Du har gett mig så mycket kärlek,stöttning o gud.... tårarna bara sprutar... jag saknar dig så.............
Ingen kan förstå vad just du betytt för mig .... snälla hjärtat jag ber dig, ge mig ett tecken på att du finns här... jag vill bara ha ett tecken, vetenskapen om att du finns med oss skulle va så otroligt mycket lättare.

Jag trodde jag skulle börja kunna skriva som vanligt i bloggen, det är totalt omöjligt. Det är mina känslor, mina dagar som jag skriver om här. Jag kan verka glad utåt men jag känner ingen glädje inom mig. Detta är de enda stället där jag kan va 100% ärlig med mina känslor.
Någon positiv elle rolig blogg kan jag tyvärr inte dela med mig just nu... för jag känner mig varken positiv elle rolig just nu.
Jag känner mig rädd o otroligt ensam fast jag vet att jag har så många underbara mäniskor runt om mig.






Inget kommer någonsin bli sig likt igen.....